Alldeles för typiskt mig...
Idag har jag
- tränat, vilket inte gick så bra, första stegringsloppet stack det till i ryggen så jag kunde inte göra så mycket mera sen.
- varit och fått en till behandlig för ryggen(tur i oturen kan man ju säga) men han kunde inte rätta till mitt ryggont eftersom det antagligen är en muskelknut eller liknande.
- nästan köpt byxor, ända problemet var att mitt kort inte fungerade så bra, så det gick inte betala. Måste in till stan imorgon i gen.
- cyklat till cirkusen och krockat med en geting på vägen, vilket gör så det ser ut som jag har ett stort, rött sugmärke på halsen.
- missat både lunch och middag.
- skaffat mig en träningsverk som imorgon lär vara enorm lagom till Yran. Hahaha
Hel lyckad dag måste jag säga!
Igår gjorde jag årets första dopp i Storsjön!
Efter Yrangalloppen gjorde jag årets andra dopp!! I Badhusparken, simmade dit från våldtäktsön, kanske lite väl långt för mina armars del ;) Skaffade mig även adrenalinkick genom att hoppa från bron.
Idag såg jag världens snyggaste kille. Har du vägarna förbi måste du bara gå in på Slave och titta!! (så som Eve gjorde när jag smsat nyheten, haha xD)
Imorgon är det Yran!! Jag spricker snart av längtan!!!
Pusselipusspuss
Hur svårt ska det va?
- tränat, vilket inte gick så bra, första stegringsloppet stack det till i ryggen så jag kunde inte göra så mycket mera sen.
- varit och fått en till behandlig för ryggen(tur i oturen kan man ju säga) men han kunde inte rätta till mitt ryggont eftersom det antagligen är en muskelknut eller liknande.
- nästan köpt byxor, ända problemet var att mitt kort inte fungerade så bra, så det gick inte betala. Måste in till stan imorgon i gen.
- cyklat till cirkusen och krockat med en geting på vägen, vilket gör så det ser ut som jag har ett stort, rött sugmärke på halsen.
- missat både lunch och middag.
- skaffat mig en träningsverk som imorgon lär vara enorm lagom till Yran. Hahaha
Hel lyckad dag måste jag säga!
Igår gjorde jag årets första dopp i Storsjön!
Efter Yrangalloppen gjorde jag årets andra dopp!! I Badhusparken, simmade dit från våldtäktsön, kanske lite väl långt för mina armars del ;) Skaffade mig även adrenalinkick genom att hoppa från bron.
Idag såg jag världens snyggaste kille. Har du vägarna förbi måste du bara gå in på Slave och titta!! (så som Eve gjorde när jag smsat nyheten, haha xD)
Imorgon är det Yran!! Jag spricker snart av längtan!!!
Pusselipusspuss
Hur svårt ska det va?
I'm home again
Ville bara meddela att nu är jag hemma igen.
Efter en liten resa mellan skyhöga berg och oändlilgt djupa fjordar(ingen klyscha denna gång). Det är otroligt vackert, fjordar med alldeles klart och turkost vatten, höga berg på båda sidor och mängder av vattenfall. Och så har det varit varmt också, närmare 35 grader i skuggan flera dagar :) Då trivs jag kan jag lova!
Vi ses ikväll hoppas jag :)
Puss från mig
Efter en liten resa mellan skyhöga berg och oändlilgt djupa fjordar(ingen klyscha denna gång). Det är otroligt vackert, fjordar med alldeles klart och turkost vatten, höga berg på båda sidor och mängder av vattenfall. Och så har det varit varmt också, närmare 35 grader i skuggan flera dagar :) Då trivs jag kan jag lova!
Vi ses ikväll hoppas jag :)
Puss från mig
Jag vill skriva något bra, men jag orkar inte leta orden för en obeskrivlig känsla.
Ja, jag orkar inte packa, orkar inte städa, orkar inte att jag inte orkar...
Hur fan orkade jag skriva hela den där meningslösa meningen? Hmm.
Jag var på Säkert! i Skellefteå!! Det var sjukt bra, Karro du ska få se videon någon gång.
Idag tog jag och Maria cykeln till Hofvallen för att träna lite. Maria som har tjatat i en evighet om att jag ska lära henne springa. Själv fick jag lite tjat på kulan(som tur var) och tillslut lyckas jag dra in bakre foten någon cm(dock flera dm för kort fortfarande) och den rätta känslan är påväg. Wihii!
Jag måste bara berätta om hur roligt det är att se på när Maria springer, hoppar höjd mm. Hon flinar och räcker ut tungan och gör nästan mer grimaser än hon gör annat ibland. Hahaha.
Det är otroligt hur lätt allting är nu när jag är rak och av med tretusen låsningar i ryggen. Det är t.ex helt fantastiskt att springa när det inte tar stopp i ryggen vid maxfart :)
Jag sticker imorgon bitti iallafall. För en liten norgeresa.
Ses nästa vecka någongång. Jag kommer hem igen måndag kväll, eller tisdag eller något sånt.
Nästa vecka blir toppen, som grädden på moset eller som någon annan klyscha :)
Puss från mig
Jag tror att jag vet, jag tror; nu är det lugnt, sen...ja du vet kanske. Förvirringen är stor.
Hur fan orkade jag skriva hela den där meningslösa meningen? Hmm.
Jag var på Säkert! i Skellefteå!! Det var sjukt bra, Karro du ska få se videon någon gång.
Idag tog jag och Maria cykeln till Hofvallen för att träna lite. Maria som har tjatat i en evighet om att jag ska lära henne springa. Själv fick jag lite tjat på kulan(som tur var) och tillslut lyckas jag dra in bakre foten någon cm(dock flera dm för kort fortfarande) och den rätta känslan är påväg. Wihii!
Jag måste bara berätta om hur roligt det är att se på när Maria springer, hoppar höjd mm. Hon flinar och räcker ut tungan och gör nästan mer grimaser än hon gör annat ibland. Hahaha.
Det är otroligt hur lätt allting är nu när jag är rak och av med tretusen låsningar i ryggen. Det är t.ex helt fantastiskt att springa när det inte tar stopp i ryggen vid maxfart :)
Jag sticker imorgon bitti iallafall. För en liten norgeresa.
Ses nästa vecka någongång. Jag kommer hem igen måndag kväll, eller tisdag eller något sånt.
Nästa vecka blir toppen, som grädden på moset eller som någon annan klyscha :)
Puss från mig
Jag tror att jag vet, jag tror; nu är det lugnt, sen...ja du vet kanske. Förvirringen är stor.
Så var man hemma igen, men endast för att hinna packa inför nästa resa.
Hej igen min lilla blogg, nu var det ett tag sedan sist jag skrev.
Jag har nämligen blivit jättedålig på att veta om ord ska stavas med e eller ä, bara nu i helgen har jag blivit tokig flera gånger på att min mobil inte kan stava till hälgen, tillslut kommer jag på att hälgen inte stavas med ä, helgen stavas ju faktiskt med e, på samma sätt som endast, nämligen och ändå.
Detta är verkligen inte bra!
Men nu var ju faktiskt inte det jag skulle skriva när jag började den där meningen. För jag har nämligen varit hos mormor och morfar ett tag. Vi hann även med att åka till gammelmormor en dag :)
En middag hos m och m slog det mig hur otroligt svensk jag kände mig just i den stunden. Jag, blonda jag, sitter där, i juli med min släkt långt norrut i Sverige och utanför fönstret spöregnar det. Jag har på mig en stickad ulltröja(mitt i sommarn!!) och äter potatis och fläskfilé(eller något liknande) med brunsås. Det var nästan lite skrämmande.
En sak jag aldrig kommer förstå är hur uttråkad man kan bli hos älskade m m. Men jaja, det finns fler klädaffärer där än här iallafall, vilket alltid är mkt roligt. Jag hittade en Wrangler t-shirt jag velat ha enormt länge, problemet har bara varit att den aldrig funnits i min storlek. Men nu fanns den, sen såg jag att den var på rea också, 99 ist. för 399! Så då passade jag på att köpa en tjock mysig grå tröja också. Jag antar att det blir riktigt kallt i vinter så ull i stickat format blir nog perfekt ;)
Idag skyndade vi oss hem för att jag skulle hinna hem för att träna grupp C. När jag suttit och väntat på Hofvallen till över fem är det fortfarande ingen av de minsta friidrottarna där. Nehepp. Då stötte jag kula istället, men jag lyckas inte hitta rätta känslan, så varenda stöt blir då en halvmeter förkort, alltså knappt tio meter.
Sedan kommer ingen tränare till träningen heller, sedan åkte(cyklade) jag vidare för att åka och träna på cirkusen.
Det var riktigt kul :) Även fast jag är alldeles för svag och osmidig nu för att klättra i tyg, haha.
Godnatt och sov så gott :)
Puss från mig
Allting går framåt, beror bara på hur man ser på det.
Jag har nämligen blivit jättedålig på att veta om ord ska stavas med e eller ä, bara nu i helgen har jag blivit tokig flera gånger på att min mobil inte kan stava till hälgen, tillslut kommer jag på att hälgen inte stavas med ä, helgen stavas ju faktiskt med e, på samma sätt som endast, nämligen och ändå.
Detta är verkligen inte bra!
Men nu var ju faktiskt inte det jag skulle skriva när jag började den där meningen. För jag har nämligen varit hos mormor och morfar ett tag. Vi hann även med att åka till gammelmormor en dag :)
En middag hos m och m slog det mig hur otroligt svensk jag kände mig just i den stunden. Jag, blonda jag, sitter där, i juli med min släkt långt norrut i Sverige och utanför fönstret spöregnar det. Jag har på mig en stickad ulltröja(mitt i sommarn!!) och äter potatis och fläskfilé(eller något liknande) med brunsås. Det var nästan lite skrämmande.
En sak jag aldrig kommer förstå är hur uttråkad man kan bli hos älskade m m. Men jaja, det finns fler klädaffärer där än här iallafall, vilket alltid är mkt roligt. Jag hittade en Wrangler t-shirt jag velat ha enormt länge, problemet har bara varit att den aldrig funnits i min storlek. Men nu fanns den, sen såg jag att den var på rea också, 99 ist. för 399! Så då passade jag på att köpa en tjock mysig grå tröja också. Jag antar att det blir riktigt kallt i vinter så ull i stickat format blir nog perfekt ;)
Idag skyndade vi oss hem för att jag skulle hinna hem för att träna grupp C. När jag suttit och väntat på Hofvallen till över fem är det fortfarande ingen av de minsta friidrottarna där. Nehepp. Då stötte jag kula istället, men jag lyckas inte hitta rätta känslan, så varenda stöt blir då en halvmeter förkort, alltså knappt tio meter.
Sedan kommer ingen tränare till träningen heller, sedan åkte(cyklade) jag vidare för att åka och träna på cirkusen.
Det var riktigt kul :) Även fast jag är alldeles för svag och osmidig nu för att klättra i tyg, haha.
Godnatt och sov så gott :)
Puss från mig
Allting går framåt, beror bara på hur man ser på det.
Just kicking this can along the avenue, but I'm alright. Yes!
Rakblad gör ont
Floder är våta
Syror gör fläckar
Av gift får man kramp
Pistol är förbjudet
Snaror går av
Gas luktar illa
Man kan lika gärna leva
Hittade en dikt idag i en bok. Jag tror jag gillar den.
Idag var jag med Anna, det var trevligt :) Alltid lika kul att båda heter Anna.
Sen blev det mycket stressigt hem för att hinna med bussen till stan, för att få behandling av ryggen.
Det första han gjorde var att dra i benen och sa "det högra benet är två cm kortare än det vänstra, är det mer än 3mm skillnad är det inte bra"
Hmm, det kändes ju sådär lagom kul, sen så tryckte han på en ond punkt så det gjorde sjukt ont i hela benet och jag trodde jag skulle gå sönder. Sen vred han på högerbenet och gjorde konstiga grejer. Och helt plötsligt så var mina ben lika långa igen! Efter mer än ett år!! Wow!
Sen hittade han sjukt mycket låsningar i ryggen, så hela jag bara knakade. Läskigt, men nu känns det bättre än det någonsin känts förut.
Imorgon åkert jag till mormor och morfar halvt mot min vilja. Men det ska bli kul att träffa gammelmormor igen, det var ett tag sedan. Hemma måndag, kanske.
Ha det riktigt bra nu
Puss
Still confused, still everything's wierd.
But it's better, oh I'm so much better.
I know you know, things have changed.
Floder är våta
Syror gör fläckar
Av gift får man kramp
Pistol är förbjudet
Snaror går av
Gas luktar illa
Man kan lika gärna leva
Hittade en dikt idag i en bok. Jag tror jag gillar den.
Idag var jag med Anna, det var trevligt :) Alltid lika kul att båda heter Anna.
Sen blev det mycket stressigt hem för att hinna med bussen till stan, för att få behandling av ryggen.
Det första han gjorde var att dra i benen och sa "det högra benet är två cm kortare än det vänstra, är det mer än 3mm skillnad är det inte bra"
Hmm, det kändes ju sådär lagom kul, sen så tryckte han på en ond punkt så det gjorde sjukt ont i hela benet och jag trodde jag skulle gå sönder. Sen vred han på högerbenet och gjorde konstiga grejer. Och helt plötsligt så var mina ben lika långa igen! Efter mer än ett år!! Wow!
Sen hittade han sjukt mycket låsningar i ryggen, så hela jag bara knakade. Läskigt, men nu känns det bättre än det någonsin känts förut.
Imorgon åkert jag till mormor och morfar halvt mot min vilja. Men det ska bli kul att träffa gammelmormor igen, det var ett tag sedan. Hemma måndag, kanske.
Ha det riktigt bra nu
Puss
Still confused, still everything's wierd.
But it's better, oh I'm so much better.
I know you know, things have changed.
Alla ögonblick vi jagar, för att vara nånting mer än bra att ha
Jag läste nyss mitt förra inlägg och kände för att förklara lite bättre.
Allt går inte åt helvete. Nej, nej! Långtifrån allt! Jag var trött och allting rann över, sånt händer. Döden är också sånt som händer ibland. Den är ju egentligen bara en del av livet, lite likt nyårsafton. Nåntings slut och kanske början på något nytt.
Jag åker till mormor och morfar på onsdag morgon och jag tror jag inte klarar av att stanna hemma, för jag vet hur dåligt samvete jag skulle få då.
Och på tisdag ska jag till en "rygg-fixare" och förhoppningsvis gå därifrån med en bättre rygg, vilket verkligen skulle behövas.
Jag missar poängjakten i Krokom pga det, men det spelar väl egentligen inte så stor roll. Jag kan aldrig se mig springa 1500m(igen) och när det tillochmed var hinder så blev det inte direkt bättre.
Spjut? Nja, spjut är okej, men jag är ju "såå" bra i det. Jag är inte ens säker på om jag varit nära 20m. Någon gång kastade jag 21m, men det kan ha varit med ett lättare spjut eller kanske det var med diskus.
Och höjd, älskade gren! Ja, för för tre år sedan ja. Skulle kanske gå bättre i teknikgrenarna om vi någon gång, bara några gånger per år iallafall, tränade teknik.
100m häck som fjärde och sista gren hade jag inte tänkt springa heller. Jag har tävlat i kort häck en gång och jag tror aldrig jag gör om det igen. Långa häcken var okej att tävla i(en gång), men kort häck och jag går inte ihop.
Ikväll ska mamma bjuda med mig på bio, det ska bli trevligt :)
Ha det bra, mina underbara vänner
Puss
Allting vänder tillslut...
Allt går inte åt helvete. Nej, nej! Långtifrån allt! Jag var trött och allting rann över, sånt händer. Döden är också sånt som händer ibland. Den är ju egentligen bara en del av livet, lite likt nyårsafton. Nåntings slut och kanske början på något nytt.
Jag åker till mormor och morfar på onsdag morgon och jag tror jag inte klarar av att stanna hemma, för jag vet hur dåligt samvete jag skulle få då.
Och på tisdag ska jag till en "rygg-fixare" och förhoppningsvis gå därifrån med en bättre rygg, vilket verkligen skulle behövas.
Jag missar poängjakten i Krokom pga det, men det spelar väl egentligen inte så stor roll. Jag kan aldrig se mig springa 1500m(igen) och när det tillochmed var hinder så blev det inte direkt bättre.
Spjut? Nja, spjut är okej, men jag är ju "såå" bra i det. Jag är inte ens säker på om jag varit nära 20m. Någon gång kastade jag 21m, men det kan ha varit med ett lättare spjut eller kanske det var med diskus.
Och höjd, älskade gren! Ja, för för tre år sedan ja. Skulle kanske gå bättre i teknikgrenarna om vi någon gång, bara några gånger per år iallafall, tränade teknik.
100m häck som fjärde och sista gren hade jag inte tänkt springa heller. Jag har tävlat i kort häck en gång och jag tror aldrig jag gör om det igen. Långa häcken var okej att tävla i(en gång), men kort häck och jag går inte ihop.
Ikväll ska mamma bjuda med mig på bio, det ska bli trevligt :)
Ha det bra, mina underbara vänner
Puss
Allting vänder tillslut...
When you try your best, but you don't succed
Allt är bara så jävla fucked up...
Jag tror det ända positiva i min närvaro just nu är att jag inte vaknade mitt i natten pga av att jag har ont i ryggen...
Nej, inte det ända positiva. Mina vänner är fantastiska, verkligen! Gårdagens stadstur med Karro och Eve var guld värd.
Men det mesta går åt helvete...
Vi kanske ska åka till mormor och morfar till veckan. Jag vill inte. Jag vill inte se min morfar sjuk, vill inte se på om han får ett anfall, bara ramlar ihop helt plötsligt. Vill inte träffa min morfar sjuk och mer och mer senil för varje dag.
Jag vill minnas min morfar som min idol, när han berättar om allt han har varit med om, berättar tusen gånger om när han såg en tävling där Bubka hoppade. När han snickrar ihop en höjdhoppsställning och bär ut en madrass för att lära mig att hoppa höjd. Hur gammal kan jag varit då? Fem år kanske.
Och imorse ringer telefonen och jag får veta att två släktingar i Norge ligger på sjukhus. En av dem är knappt kontaktbar... Så vi lär ju åka dit upp till Norge snart också. Farfar kommer inte ta det där särskilt bra känner jag på mig.
Döden skrämmer mig... When you lose something you can't replace. Jag vill inte att alla ska bli gamla och dö. Döden har hälsat på för mycket på sistonde.
Igår tittade jag på bilder på Sotis, jag tror det var första gången... Saknad kan göra ont.
När jag läser igenom vad jag har skrivit nu låter jag helt deprimerad, men det får stå kvar iaf. Och jag kan lova, jag är inte så nere som det kan verka. Verkligen inte, det blir bara lite mycket på en och samma gång ibland.
Dags för lite glada nyheter också. Kusin vitamin har förlovat sig!! Grattis Liw :)
Karro med familj har förhoppningsvis kommit ända till Gotland utan några större incidenter! Det verkar ha gått bättre än förra året iallafall ;)
Puss på er!
Jag är för bra på att förlåta för mycket, för lätt. Jag vet.
Men det finns en gräns för hur naiv även jag kan vara...
Jag tror det ända positiva i min närvaro just nu är att jag inte vaknade mitt i natten pga av att jag har ont i ryggen...
Nej, inte det ända positiva. Mina vänner är fantastiska, verkligen! Gårdagens stadstur med Karro och Eve var guld värd.
Men det mesta går åt helvete...
Vi kanske ska åka till mormor och morfar till veckan. Jag vill inte. Jag vill inte se min morfar sjuk, vill inte se på om han får ett anfall, bara ramlar ihop helt plötsligt. Vill inte träffa min morfar sjuk och mer och mer senil för varje dag.
Jag vill minnas min morfar som min idol, när han berättar om allt han har varit med om, berättar tusen gånger om när han såg en tävling där Bubka hoppade. När han snickrar ihop en höjdhoppsställning och bär ut en madrass för att lära mig att hoppa höjd. Hur gammal kan jag varit då? Fem år kanske.
Och imorse ringer telefonen och jag får veta att två släktingar i Norge ligger på sjukhus. En av dem är knappt kontaktbar... Så vi lär ju åka dit upp till Norge snart också. Farfar kommer inte ta det där särskilt bra känner jag på mig.
Döden skrämmer mig... When you lose something you can't replace. Jag vill inte att alla ska bli gamla och dö. Döden har hälsat på för mycket på sistonde.
Igår tittade jag på bilder på Sotis, jag tror det var första gången... Saknad kan göra ont.
När jag läser igenom vad jag har skrivit nu låter jag helt deprimerad, men det får stå kvar iaf. Och jag kan lova, jag är inte så nere som det kan verka. Verkligen inte, det blir bara lite mycket på en och samma gång ibland.
Dags för lite glada nyheter också. Kusin vitamin har förlovat sig!! Grattis Liw :)
Karro med familj har förhoppningsvis kommit ända till Gotland utan några större incidenter! Det verkar ha gått bättre än förra året iallafall ;)
Puss på er!
Jag är för bra på att förlåta för mycket, för lätt. Jag vet.
Men det finns en gräns för hur naiv även jag kan vara...
Livet står och skrattar åt vår väntan på mirakel medans tusen chanser yr förbi
Idag har jag och Karro haft en typisk Anna- och Karro-dag. Med våra typiska disskusioner och filosoferingar. Och våra typiska flummiga stunder. Helt plötsligt kom började det låta och det kommer ett flygplan precis(!) ovanför grantopparna! Jag skämtar inte, det kändes som att det skulle flyga in i oss, så nära var det. Okej, jag är väldigt lätteskrämd, men hallå! Flygplanen får faktiskt akta våra grantoppar!!
Jag måste bara berätta om den iskalla söndagskvällen också. Väldigt komiskt, jag och Evelina skulle spela minigolf. Men spela miniglolf i det vädret? Ingen bra ide...
Men påväg tillbaka från frösöbron såg jag några udda typer. Två stycken står ute på en liten, liten flotte med två brädor som åror och den tredje står på land med en livräddarbadring och såg borta ut. Allt såg bara så...annorlunda ut(om jag ska använda snälla ord) och efter att jag inte kunnat låta bli att glo i en hel evighet så upptäcker de plötsligt mitt "försiktiga" iaktagande och börjar vinka.
Grejen är att jag vet inte om deras vinkning var en vara-vänlig-vinkning eller om den där viftningen med armarna var en hallå-vi-står-på-en-flotte-och-idioten-på-land-hjälper-oss-inte-HJÄLP-vinkning...
Jag blir irriterad när vissa inte säger vad de tycker. Allt skulle vara så mycket lättare om alla skulle säga vad de tyckte. Kanske inte minsta lilla sak som är helt obetydlig, men saker som har betydelse för andra.
Våga säga vad du tycker. Våga säga nej. Våga säga ja och våga chansa ibland!
Sverige är fegt och rutigt med hårda vassa kanter, det är långrandigt och trist.
Puss från lilla mig
Är det sanning eller undanflykter?
Jag måste bara berätta om den iskalla söndagskvällen också. Väldigt komiskt, jag och Evelina skulle spela minigolf. Men spela miniglolf i det vädret? Ingen bra ide...
Men påväg tillbaka från frösöbron såg jag några udda typer. Två stycken står ute på en liten, liten flotte med två brädor som åror och den tredje står på land med en livräddarbadring och såg borta ut. Allt såg bara så...annorlunda ut(om jag ska använda snälla ord) och efter att jag inte kunnat låta bli att glo i en hel evighet så upptäcker de plötsligt mitt "försiktiga" iaktagande och börjar vinka.
Grejen är att jag vet inte om deras vinkning var en vara-vänlig-vinkning eller om den där viftningen med armarna var en hallå-vi-står-på-en-flotte-och-idioten-på-land-hjälper-oss-inte-HJÄLP-vinkning...
Jag blir irriterad när vissa inte säger vad de tycker. Allt skulle vara så mycket lättare om alla skulle säga vad de tyckte. Kanske inte minsta lilla sak som är helt obetydlig, men saker som har betydelse för andra.
Våga säga vad du tycker. Våga säga nej. Våga säga ja och våga chansa ibland!
Sverige är fegt och rutigt med hårda vassa kanter, det är långrandigt och trist.
Puss från lilla mig
Är det sanning eller undanflykter?
Det är nåt som gnager ändå, det kallas tvivel
Förundrad över frågor
Förälskad i kärleken
Förtrollad av magi
Förädlad av guld
Förlovad med förälskelsen
Förförd av förtrollningen
Förbryllad över förundran
Förskönade förädlingar
Den förlovade förälskelsen är förförd av förtrollning, förbryllad över förundran om förskönade förädlingar som förblindar förödande, förakta förtryckande förlorare, förhastat förstående, förhindrad. Förlåt.
Jag har hört att man är kreativ på natten, jag säger bara, man mår bättre av tidiga morgnar.
Godnatt och sov gott (Och till våra små friidrottare: JA, jag går i skolan fortfarande. NEJ, jag har inte barn!!!!!!!! Kära nån)
Puss
Ge mig en chans...
Förälskad i kärleken
Förtrollad av magi
Förädlad av guld
Förlovad med förälskelsen
Förförd av förtrollningen
Förbryllad över förundran
Förskönade förädlingar
Den förlovade förälskelsen är förförd av förtrollning, förbryllad över förundran om förskönade förädlingar som förblindar förödande, förakta förtryckande förlorare, förhastat förstående, förhindrad. Förlåt.
Jag har hört att man är kreativ på natten, jag säger bara, man mår bättre av tidiga morgnar.
Godnatt och sov gott (Och till våra små friidrottare: JA, jag går i skolan fortfarande. NEJ, jag har inte barn!!!!!!!! Kära nån)
Puss
Ge mig en chans...
Min rygg dödar mig...
Verkligen. Jag som hade tänkt åka till Strömsund idag, för Dunderkastet. Men det blev ingenting av det pga att jag hade alldeles för ont i ryggen igår. Blev insmord igår med mitt fantastiska Thai-liniment som alltid gör underverk,förutom igår....
Jag tror att jag forfarande har lika ont i ryggen, minst... Men det borde ju släppa efter helgen hoppas jag.
Så sent som i torsdags sa jag "nu var det riktigt längesedan jag hade jätteont i ryggen". Jag skulle nog inte sagt så.
Frstn så är jag jätteglad för Marias skull. Den tjejen ju bara för söt ;) haha
Nu ska jag äta en härlig god lunch(på tal om det så lagade jag en middag igår, som t.o.m blev riktigt god!!)
Puss på världen
Jag tror att jag forfarande har lika ont i ryggen, minst... Men det borde ju släppa efter helgen hoppas jag.
Så sent som i torsdags sa jag "nu var det riktigt längesedan jag hade jätteont i ryggen". Jag skulle nog inte sagt så.
Frstn så är jag jätteglad för Marias skull. Den tjejen ju bara för söt ;) haha
Nu ska jag äta en härlig god lunch(på tal om det så lagade jag en middag igår, som t.o.m blev riktigt god!!)
Puss på världen
Jag vill inte ha hela världen förändrad, jag behöver bara ett litet personligt underverk.
Det är ju bara så typiskt mig.
I bara lite mer än en vecka har det gått riktigt dåligt på kulan. Och såklart så var den dåliga perioden precis när det var VU! Men blir jag förvånad egentligen? Nej, verkligen inte. Varför skulle jag få lyckas med något?! Något litet bara. Det finns tydligen ingen anledning till att jag någon gång åtminstånde inte behövde misslyckas, lite bra kan det väl gå ibland åtminstånde.
Jag ber faktiskt inte om att vinna sju miljoner på trisslott och att kunna flyga...
För idag på träningen lyckades jag hitta och åtgärda de flesta felen med kulan.
Jag är så jävla lycklig för det! Sänka armbågen lite, flytta fram kulan lite och att ha handleden mer vinklad. Sådana detaljer som jag inte trodde skulle göra så enorm skillnad gjorde en halvmeter. Benen är fortfarande inte riktigt bra, men jag får ta itu med dem någon annan gång.
Jag tittade på fotboll idag också. Kände mig riktigt duktig som äntligen gick och såg en av Marias matcher. Men förlåt igen för mitt sura och arga uppträdande innan.
Jag vaknade på fel sida imorse. Eller vad man ska kalla det.(Men det är absolut(!) ingen ursäkt för mitt lilla iprincip utbrott.)
Jag sov så skönt och så ringer telefonen och tillslut är jag så vaken att jag fattar att det var telefonen som ringde och så blir jag arg för att ingen annan svarar och efter en evighet ungefär fattar jag att jag är ensam hemma, vilket betyder att jag måste resa mig upp. Och gå. Och prata. Jag hatar att bli väckt på ett dåligt vis, hatar att kliva upp när man inte bestämt det själv...
Jag har ju lovat att vara mer positiv. Och ja, jag ska verkligen försöka.
Hoppas alla därute i världen har det bra
Puss från mig
I bara lite mer än en vecka har det gått riktigt dåligt på kulan. Och såklart så var den dåliga perioden precis när det var VU! Men blir jag förvånad egentligen? Nej, verkligen inte. Varför skulle jag få lyckas med något?! Något litet bara. Det finns tydligen ingen anledning till att jag någon gång åtminstånde inte behövde misslyckas, lite bra kan det väl gå ibland åtminstånde.
Jag ber faktiskt inte om att vinna sju miljoner på trisslott och att kunna flyga...
För idag på träningen lyckades jag hitta och åtgärda de flesta felen med kulan.
Jag är så jävla lycklig för det! Sänka armbågen lite, flytta fram kulan lite och att ha handleden mer vinklad. Sådana detaljer som jag inte trodde skulle göra så enorm skillnad gjorde en halvmeter. Benen är fortfarande inte riktigt bra, men jag får ta itu med dem någon annan gång.
Jag tittade på fotboll idag också. Kände mig riktigt duktig som äntligen gick och såg en av Marias matcher. Men förlåt igen för mitt sura och arga uppträdande innan.
Jag vaknade på fel sida imorse. Eller vad man ska kalla det.(Men det är absolut(!) ingen ursäkt för mitt lilla iprincip utbrott.)
Jag sov så skönt och så ringer telefonen och tillslut är jag så vaken att jag fattar att det var telefonen som ringde och så blir jag arg för att ingen annan svarar och efter en evighet ungefär fattar jag att jag är ensam hemma, vilket betyder att jag måste resa mig upp. Och gå. Och prata. Jag hatar att bli väckt på ett dåligt vis, hatar att kliva upp när man inte bestämt det själv...
Jag har ju lovat att vara mer positiv. Och ja, jag ska verkligen försöka.
Hoppas alla därute i världen har det bra
Puss från mig
Östersund har redan tråkat ut mig...
Jaha, så var man hemma igen.
Efter en grymt rolig(oftast) göteborgsresa med ÖGIF.
Men jag är bara så väldigt besviken på mig själv. Hur lyckas jag sabba kulan så som jag gjorde. Med stötarna 10.13 X X kan jag inte hitta något positivt. Jag gjorde absolut ingenting rätt! Ingenting i tekniken stämde...
Med förhoppningar om att stöta närmare 10.50 åkte jag ner till Göteborg och Ullevi. Det hade verkligen inte varit omöjligt, på förra poängjakten var de flesta stötarna över 10.50, även på alla träningar senaste månaden. Så hur lyckas jag då vara 60cm från pers på årets viktigaste tävling?! Det sitter i huvudet. Jag vet! Jag är inte tillräckligt psykisk stark, för det finns verkligen där. Längderna finns ju, utan full teknik stötte jag 10.73 en och en halv vecka tidigare.
Kanske var det mina mottävlande som skrämde mig genom att vara flera gånger så stor som mig åt alla håll. Helst en norska, hon var läskig, flera dm längre än mig, bredare på alla ledder och såg ut att vara 20 år.
Efter att jag avslutat mitt fiasko(det var en ICKE godkänd insats från min del) var det nära till tårar. Med risk för att få en massa kommentarer om förra meningen får den ändå stå kvar, de som var där vet. Och tårarna hölls prcis tillbaka...
100m var inte riktigt lyckat det heller...
Tur att vi hade kul också denna resa. Shopping och Liseberg gavs det mycket tid för, jag var helt ärligt less på Balder i söndags, efter tre dagars åkning. Less på texmex-tallrik är jag också, efter tre middagsbesök på äteriet.
Och jag glömmer aldrig Leos skrik från början till slutet på t.ex Balder(och resten, nästan ;) ) He made my day^^
Söndag kvällen efter Liseberg blev komisk också, på ett väldigt, väldigt speciellt sätt.
Med risk för ett antal missuppfattningar bör nog inte mycket därifrån berättas. Karro kom in och skrek "bögjävlar!!!"(medans jag gömde mig under sängen), det hade hon all rätt att göra ;) Hahaha. Och jag funderade flera gånger på att gå ut ur rummet. Kära nån alltså ;)
Btw. Eve jag har INTE så dåligt lokalsinne, faktiskt
Jag och Andreas ska förresten starta ett radioprogram. Lunchfilosofi med Anna och Andreas. Vi ska äta lunch i en timme och filosofera, som vi alltid gör när vi äter lunch. Då ska vi få Sverige att äta lunch långsammare och på så sätt blir alla mindre stressade, mindre trötta, gladare osv. För efter våran lunchfilosofi blir man alldeles lugn och ostressad, alldeles lagom mätt och samtidigt full med energi. Man börjar prata långsammare och smartare också och så blir man lite lagom hiippie-flum.
Nu såg sängen väldigt skön ut. Godnatt och puss från en annan
Am I too late?
Efter en grymt rolig(oftast) göteborgsresa med ÖGIF.
Men jag är bara så väldigt besviken på mig själv. Hur lyckas jag sabba kulan så som jag gjorde. Med stötarna 10.13 X X kan jag inte hitta något positivt. Jag gjorde absolut ingenting rätt! Ingenting i tekniken stämde...
Med förhoppningar om att stöta närmare 10.50 åkte jag ner till Göteborg och Ullevi. Det hade verkligen inte varit omöjligt, på förra poängjakten var de flesta stötarna över 10.50, även på alla träningar senaste månaden. Så hur lyckas jag då vara 60cm från pers på årets viktigaste tävling?! Det sitter i huvudet. Jag vet! Jag är inte tillräckligt psykisk stark, för det finns verkligen där. Längderna finns ju, utan full teknik stötte jag 10.73 en och en halv vecka tidigare.
Kanske var det mina mottävlande som skrämde mig genom att vara flera gånger så stor som mig åt alla håll. Helst en norska, hon var läskig, flera dm längre än mig, bredare på alla ledder och såg ut att vara 20 år.
Efter att jag avslutat mitt fiasko(det var en ICKE godkänd insats från min del) var det nära till tårar. Med risk för att få en massa kommentarer om förra meningen får den ändå stå kvar, de som var där vet. Och tårarna hölls prcis tillbaka...
100m var inte riktigt lyckat det heller...
Tur att vi hade kul också denna resa. Shopping och Liseberg gavs det mycket tid för, jag var helt ärligt less på Balder i söndags, efter tre dagars åkning. Less på texmex-tallrik är jag också, efter tre middagsbesök på äteriet.
Och jag glömmer aldrig Leos skrik från början till slutet på t.ex Balder(och resten, nästan ;) ) He made my day^^
Söndag kvällen efter Liseberg blev komisk också, på ett väldigt, väldigt speciellt sätt.
Med risk för ett antal missuppfattningar bör nog inte mycket därifrån berättas. Karro kom in och skrek "bögjävlar!!!"(medans jag gömde mig under sängen), det hade hon all rätt att göra ;) Hahaha. Och jag funderade flera gånger på att gå ut ur rummet. Kära nån alltså ;)
Btw. Eve jag har INTE så dåligt lokalsinne, faktiskt
Jag och Andreas ska förresten starta ett radioprogram. Lunchfilosofi med Anna och Andreas. Vi ska äta lunch i en timme och filosofera, som vi alltid gör när vi äter lunch. Då ska vi få Sverige att äta lunch långsammare och på så sätt blir alla mindre stressade, mindre trötta, gladare osv. För efter våran lunchfilosofi blir man alldeles lugn och ostressad, alldeles lagom mätt och samtidigt full med energi. Man börjar prata långsammare och smartare också och så blir man lite lagom hiippie-flum.
Nu såg sängen väldigt skön ut. Godnatt och puss från en annan
Am I too late?
