enannanannan.blogg.se

Här kommer lite bilder från i helgen. Kunde inte låta bli att ta matbilden, maten tystar mun eller vad säger man? ;)
Tack än en gång för presenten, jag älskar mitt rum sen jag har monterat upp lamporna från ikea.

Idag var en hemsk skoldag. Jag pallar inte dessa torsdagar. Det börjar med matte som jag blir helt yr av bara att titta på talen, sedan så försvann min syn och jag gick runt och skelade och såg inte mer än en meter framåt. Sen var det svenska och då kom huvudvärken när vi skulle träna på nationella proven. Sen avslutades dagen med den tråkigaste kemilektionen på två år...

Men jag har tur som har världens finaste pojkvän. Så när jag ligger död hemma i soffan plingar det på dörren och han stod utanför med en stor röd ros. Han var så söt att han blev bjuden på middag och fick hjälpa till att baka äppelkakor ;)

Nu borde jag sova så jag klarar av svenskan imorgon. Godnatt.

Ha det underbart!
Pussar

Mjölkskummaren från IKEA!!!!! Jag är kär, totalt förälskad. Den lilla gråa vispen ligger på min kudde så att det är det första jag ser när jag vaknar och det sista jag ser när jag somnar. Den är så underbar. Jag har redan gjort två latte och en varm choklad sedan jag fick den att fungera igår kväll ;)

Påtal om kärlek. Min allra största kärlek Mathias firade ett och ett halvt år igår, ännu mer underbart :)

Om helgen skriver jag nästa gång jag har internet :)

Ha det underbart!
Pusspuss

Hej och hå vad jag uppdaterar nu för tiden, två inlägg på två dagar liksom när hände det senast? Hoppas ni trogna läsare (dvs Emma och Sabina iaf ;) ) blir lyckliga nu, hihi.

Igår hade jag deppdag och satt och försökte tråka ut tråkigheten och tycka så synd om mig som möjligt. Mathias är sjuk och skulle till läkare, vilket betyder att han skulle till läkaren i Hammarstrand som är ungefär på andra sidan jorden. Vilket betyder att om han åker dit blir jag kvar själv och åker hem till Valla, mamma och pappa blev iallafall glad över att se sin dotter för en gångs skull. Jag blev tvungen att vakna själv, av en hemsk väckare, istället för att vakna av att min älsling stryker mig på kinden och kämpar för att få mig att vakna. Och för mig som avgudar alla tillfällen jag får sova men avskyr alla gånger jag måste vakna, helst de gånger jag vaknar ensam, känder detta tungt.

Men Madde, min Gud, erbjöd sig att bjuda på fika och sällskap. Dock så var kravet att vi skulle handla fikat själv ;) Fast det kanske var tur, så att Anna kunde få sina älskade ostfrallor. Det här gjorde min dag, kanske hela min småtråkiga vecka. Fast det hade varit ännu lite roligare att följt med dem ikväll, men jag hade lovat mamma att komma hem till middagen och tävla imorgon. Men om två veckor, då jävlar!!

Och för lite uppdateringar, jag sitter i köket framför datan en fredagskväll, men vi kan kalla det för lugnet före stormen.

Ha det underbart!
Puss på er underbara människor

Innan dig gick livet som på en linje, det var sådär lagomt bra hela tiden. Jag var lagomt lycklig och lagomt deppig, jag hade lagomt mycket känslor helt enkelt. Nu håller jag mig nästan aldrig på den där lagom-linjen, jag kokar konstant, du har väckt mer känslor än jag klarar av ibland, det väller över kanten som för mycket kokande vatten i kastrullen. Vissa stunder är jag långt under lagom deppig och vet inte vad jag ska ta mig till och i nästa stund är jag långt över lagomt lycklig och svävar över golvet. Denna så väldigt känslokalla kropp verkar faktiskt innehålla en hel massa känslor, vilket gör denna kropp smått eller mycket förvirrad ibland. Jag har aldrig känt såhär förut, det känns (fortfarande) nytt och skrämmande men underbart perfekt. Detta är steget över lagom.