enannanannan.blogg.se

Jag ska åka till trondheim igen!! Jaaaa! På onsdag bär det av igen för intervju och work shop. Jag är så lycklig att jag tror jag spricker.

Det var allt för idag. Godnatt och sov gott!

Jag sitter vid datorn och försöker förberede mig tills på tisdag då jag ska till trondheim på jobbaudition. Det går helt sjukt dåligt och allt jag skriver låter som ett dåligt försök att smöra. Frustrationen börjar fylla ut rummet. Och mathias gör som han brukar när han är stressad och less, ta ett långt varmt bad, haha. Jag kanske ska sno hans pepparkakor som står så retsamt bredvid mig, då blir jag nog gladare ;)

Idag var en av de värsta dagarna på jobbet. En gång var jag tillochmed tårarna påväg ut ur ögonen. Dessutom jobbade jag dubbelt så länge som vanligt idag.

Nu vill jag bara lägga mig under täcket och dö.

Nu var det nästan en vecka sedan jag skrev något senast. På den tiden har jag jobbat, varit med Mathias, varit ut på krogen (tack sabina för en underbar tjejkväll!!), vält en papperskorg (dock inte med mening) och även suttit på mitt rum och bussen och funderat. Ibland har jag en sådan filosofiperiod.

Just den här har jag ägnat till en hel del tunga tankar som måste bearbetas och tankar om livet och om mig, men idag på bussen hem tror jag mitt filosoferande tog slut när jag kom på vad det egentligen var jag hade funderat ut.
Jag kom på hur mycket jag har förändrats senaste tiden. Till att börja med, det halvåret som gått sedan studenttiden. Det kanske inte märks utåt, men inuti har jag förändrats mycket och till något bättre. Jag känner mig helt enkelt bättre och starkare.
Och om man ser ett helt år så har det hänt ännu mer. På vissa sätt var jag kanske ändå starkare för ett helt år sedan än ett halvår. Men det var för ungefär ett halvår sedan jag kände att jag hade brutits ner och börjat gå i bitar, men faktiskt också började göra något åt det.
What doesn't kill you makes you stronger stämmer faktiskt. Så för ett år sedan var jag kanske lika "stark" som idag, men nu är det djupare och jag känner mig själv bättre. Kanske behövde jag brytas ner lite för att tillslut förstå hur jag skulle få mina rötter att växa ut igen och gro ännu djupare så att jag kan stå still för större vindar.

Jag vet att det här kanske låter som ett blondinbella inlägg, om hur man blir starkare ur jobbiga grejer och sånt som hon tjatar om i nästan varje inlägg. Men jaja, det är ändå högst tre-fyra personer som läser mina inlägg (kanske ett bevis på hur trist min blogg är ;) ) och de känner jag ändå så jag orkar inte bry mig.

För jag måste ändå sammanfatta med att skriva vilken stor mening det faktiskt finns med att göra det man verkligen tycker är roligt och att umgås med de som verkligen får en att må bra, sedan kan man skita i allt som får en att må dåligt.


Och en helt annan sak. Jag ska till Trondheim på tisdag och söka jobb! :)



Här är bild från en dag då jag och Mathias hade tråkigt.

Puss och kram på er kära läsare! Kvalitet är alltid bättre än kvantitet, eller hur?

Emma sa att alla norskar äter nugatti till gröten och hon tyckte det såg så äckligt ut. Men jag tyckte det lät spännande och var tvungen att testa så jag säkert vet om det är äckligt eller inte. Och faktiskt, det var riktigt gott! Helst tillsammans med kanel, choklad och kanel är ju alltid en underbar blandning. Dock så var det lite sött, så jag åt inte all gröt med nugatti.

Så nu vet du emma, det är inte så himla äcligt.

Nu ska jag åka in på stan för att möta upp mamma och gå och fixa till bilderna vi tog hos fotografen till studenten.

Varför sjunker humöret så otroligt mycket vissa dagar? Så där så att benen tillochmed känns tunga att lyfta och all ork försvinner.

Emma klagade idag på min dåliga uppdatering. Den stackaren sitter borta i Norge och uppdaterar mig blogg flera gånger per dag för att se att ingenting förtändras. Jag tycker så synd om henne som först får läsa samma blogginlägg om och om igen och sedan stå och stressa med fisken hela kvällarna så jag har bestämt mig för att uppdatera bättre. Mitt mål är ett inlägg varje eller varannan dag (man måste ju ta ett steg i taget, hehe).

Och Emma, du läser ju säkert det här, så kan du få veta att jag har gått runt resten av dagen och varit fascinerad över din bil ;)



Hur kan man inte bli kär i dessa gosiga varelser?

Jag kände bara för att hylla Lars Winnerbäck och Miss Li för att de faktiskt är så sjukt bra. Nu har deras låt legat på svensktoppen i 217 veckor! Enda låten som någonsin varit längre på svensktoppen är "Du är min man", men inte länge till.

Och så måste Winnerbäck tackas för alla mörka kvällar hans musik räddat och för alla ljusa stunder hans musik gjort lite ljusare och roligare.

Lyssna och njut

Nu är det friskis som gäller en timme framåt!

Måste bli fit så jag kommer i min balklänning igen och kan ta kort så jag kan sälja den.