Nu tar jag med mig pengarna hem från själen jag nästan sålde

Jag träffade Sofia idag på en liten sväng till PC. Hon gjorde mig glad efter att ha gått i aprilstormen och frusit. Vi måste verkligen träffas oftare, fika på fredag? :)



En tisdagskväll hittade jag mitt rätta jag (i morgonrock)! FAAAAIIIILL!! hahaha. jag är trött, måste sova.

Godnatt kantarelltratt!

P.s. det är laxpasta på skolan imorgon. Tummen upp!

Bara så länge våra hjärtan klarar av att slå

Jag sitter i mitt kök och känner mig vuxen. Önskar att mamma kunde komme hem och se mina ekonomiska framsteg. Eller kanske inte sådär jättelyckade framsteg.
Jag har planerat min sommar, ekonomiskt. Det låter ju jättebra, skulle min mamma säga. Sedan kommer problemet när hon upptäcker att min planering går minus...
För första gången känner jag mig glad att jag inte kan/får följa med min familj till Turkiet i sommar. Eller iallafall glad över att jag ska få typ "ekonomisk kompensation". Annars hade jag varit såååå körd, hahaha.

Btw, jag och Rebecca har storslagna planer inför Valborg. Ne men det blir nog kul iallafall :)

Nu måste jag ta tag i allt pluggande.

Ha det underbart!

Men ta min hand jag följer dig vi ska åt samma håll

Annorlunda helg. Jobbig helg. Underbar helg.







När två hjärtan inte slår i samma takt

Vi var i en annan dimension

Jag sitter just nu och målar mina naglar i någon skum mintgrön färg. Jag vet inte varför, den är inte ens speciellt snygg och det enda jag ser om jag håller mina fingrar ovanför höften är små mintgröna rymdvarelseliknande färgklickar.

Update i mitt liv: Jag har inget liv.

Update i min mun: Ännu mera skrot=ingen mat som måste tuggas, ingen sömn och inget pratande.

Update i mitt kommande liv (det liv som kommer när mitt liv börjat=efter maj): Resan är preliminärbokad!!! Handpenning om tio dagar och Kreta blir vårat för en vecka i augusti :) Dessutom hoppas jag att roadtripen blir av, då är sommaren nästan komplett. Yran får vi självklart inte glömma.

Nu ska jag läsa rumänsk ränessanspoesi i åtta timmar och lyssna på deppig musik. Eller nästan, lära mig allt om romantiken och realismen...

Ha det underbart!
Puss från mig

Och himlen är gjord av sten

Den här kvällen höll på att göra mig galen. Men Julia och Julia räddade mig med kladdkaka, film och popcorn, som jag dock råkade förstöra genom att orsaka brandrök i hela köket. Mina händer luktar fortfarande popcorn... Förutom det en riktigt bra kväll :)

Jag trodde att allt dåligt som hände mig innan påsklovet var ett tecken på att det skulle komma något bra snart. Jag måste ha missuppfattat tecknet, en bruten näsa och skrapsår på ett underben och ett ansikte är tydligen ett dåligt tecken... Igår trodde jag att jag hade brutit näsan igen, jag gick in i M (jag vet, jag är klantig) och det gjorde så ont att jag trodde hela näsan skulle lossna. Idag när jag skulle skära ost till min frukostmacka lyckades jag få osthyveln i tummen.
Så nu sitter jag med plåster på tummen och bara väntar på att det braiga ska komma och lysa upp mitt liv som en fackla en stormig natt. Komsi komsi bra saker!

På tal om stormig är jag rädd för vulkanen på Island. Tänk om det inte kommer gå att flyga på flera år, tänk om vi inte kan flyga till Grekland till sommaren.

På tal om Grekland så saknar jag Mathias.

På tal om M kom jag precis på att jag måste sova själv i natt=sova dåligt.

Puss på er!

school

Vi sitter på skolan och ska ha någon undersökning. Som vanligt är det ingen lärare som får datorn att fungera. Vilket resulterar i facebook för klassen

Den förlorar som ger upp

Plötsligt känns livet lite lättare, himlen lite blåare och ostbollarna lite frasigare

What a wonderful world...

Min näsa gör ont och är lös. Den var tydligen bruten och ganska sned också. Så doktorn, läskiga doktorn, fixade tillbaka den. Fixa på ett lite roligt sätt med små fnitter var precis så som han trodde det skulle vara. Redan då han stoppade in bedövning i näsan och tryckte in en pincett längre än det borde gått grät jag. Sedan skulle jag få en spruta. "Det är bara som ett litet myggbett", där kom lite fler tårar. Sedan skulle det "kanske knäppa till lite", bara de orden skrämde livet ur mig. Så när själva "tillfixandet" av näsan kom låg jag där, höll i pappas hand så hårt jag kunde, blundade med mina tårfyllda ögon och skakade av rädsla.

Jag vet att jag låter dramatisk, men det var läskigt på riktigt det där. Nu sitter jag med en lös näsa som "kommer vara lös i en vecka och efter tre veckor klarar den slag lika hårda som av spädbarn"(låter ju lovande...) och får inte göra mycket. Dessutom har jag blivit snorig, och jag får inte snyta mig för då kan jag röra på näsan... Sen så förstörde jag ett par helt underbara strumpbyxor från Lonon idag, fast det var en helt annan sak.

RSS 2.0