A seven nation army couldn't hold me back

Jag hoppas ni vet hur mycket jag älskar er även fast jag nästan aldrig är hemma, nästan aldrig hinner prata med er. Även fast jag nästan aldrig hjälper till med någonting och även fast jag tar er för givet alltför ofta. Förlåt. Och tack, för att ni alltid finns där för mig även fast jag inte är där för er.


Varför heter det inombords. Och varför heter det styrbords. Vad har babord och styrbord med inombords att göra, och tvärtom. Jag känner mig inte riktigt som en båt(även fast pappa blev jätteförvånad över mina ballerinastrumpor och sa att de såg ut som kanoter).

Imorgon drar jag till IKEA. På onsdag hoppas jag på en riktig tjejkväll!

Ha det underbart!
Pussar

Trapped inside

Vinkade nyss av Madde och Emma på bussen. Nu när jag har umgåtts med dem insåg jag hur sjukt mycket jag saknat dem. Madde kom igår precis när jag hade vaknat, satt i morgonrock med världens morgonfrisyr och år frukost. De lurade iväg mig på Harry Potter, fast jag stod ut hela filmen och tyckte bitvis att den var bra. Vi låg och pratade i ett antal timmat tills Emma är så gullig och säger att hon verkligen måste ha något att äta. Ibland är det så jävla skönt att prata, att berätta om problem för de som förstår och få några lugnande ord tillbaka.

Nu kom jag än en gång att tänka på när jag och Madde stod och hoppade som galningar för att kunna kissa så mycket som möjligt. Vi var ju tvugna att inte bli kissnödiga på våran extremt långa, kändes så då iallafall, vandring till Böle. Shit vad vi kissade den kvällen. Emma måste ha rätt, vi går på toa hela tiden. Jag har nämligen flera andra historier om hur vi bekämpat kissnödigheten, helst extra kissnödiga kvällar.

Nej nu ska jag avsluta detta inlägg skriven med en femårings kiss och bajs-humor. Jag ska berätta att nu är jag hemma, på riktigt. Jag åker inte bort imorgon eller så. nte förrän på fredag kan det hända att jag försvinner, dock inte längre än nästan gångavstånd.

Snart ska jag iväg och träna i finvädret.

Ha det underbart!
Pussar

Allting fungerar så bra i praktiken

Mina närmsta mål i livet:
- Åka till Gävle och överleva helgen utan alltför stora misslyckanden
- Inte glömma alltför mycket som jag borde ha med till Gävle
- Träffa mina otroligt saknade vänner
- Ha en filmkväll eller picknick eller något annat som blivit tradition bland oss
- YRAN!!! Gå och tro att Yran inte kommer bli så extremt kul, bara för att då blir den mycket bättre än förväntningarna ;)
- Och allra först. Sova!
- Och kanske bli liite mera positiv, jag själv tycker jag är positiv med min teori "förvänta dig att allt går åt helvete för då kan det bara bli bättre!".

Nej, nu måste jag verkligen sova. Det blir en enxtremt tidig morgon i morgon.

Ha det underbart!
Pussar

nothings ever gonna be just like it was before

Dagen fråga. Dagen som är totalt fylld med frågor.
Till att börja med: varför är jag så jävla klantig? Observera att det ska vara en extrem betoning på "så jävla". Jag vaknar innan tio och tänker att jag lätt hinner med bussen elva, men då blev det istället så att jag äter världens segaste frukost och smörjer mig sju gånger med solkräm och missar såklart bussen halv tolv.
Sedan lyckas jag glömma mobilen hemma då jag går till bussen tolv. Sedan köper jag en jacka på stan som är vår/höst och beige, sen när har jag börjat ha beiga kläder? Jaja. Och dessutom köper jag ett par smått pösiga jeansshorts, jag som letat som en galning efter ljusa, korta, tajta shorts. Jag har varit ett totalt mysterium idag. Fast kompisglassen var ju god iallafall!

Och så är jag helt slut, varför är jag det? När jag kommer hem har jag en sådan där huvudvärk som egentligen int ens värker utan det bara gör ont och hela huvudet är totalt tomt. Och jag mår illa, blir irriterad på allting och är så sjukt trött. Det känns som jag inte sovit på en vecka

Men den största frågan är ändå: varför är jag så sjukt trött hela tiden? Jag går runt och är slut hela dagarna. Så har jag ju aldrig varit förut så varför är jag det nu? Och detta är ingenting som jag varit i någon dag eller en vecka. Jag har varit såhär sedan, jag vet inte riktigt men kanske, början av eller iallafall någon i maj. Jag orkar ju knappt med träningarna.

Och en till fråga, är det torsdag eller onsdag idag?
Jag åker iallafall på lördag, det är allt jag vet. Jag längtar, faktiskt så längtar jag att cykla i en vecka. Det ska bli skönt, hoppas jag.

Nu ska jag nog försöka gå och göra nytta. Och nej Sabina jag har inte deppat ihop.

Ha det underbart!

Pussar

RSS 2.0