I'm just a girl...
Jag måste verkligen se Notting Hill snart igen. Jag har tänkt göra det flera kvällar nu, men det kommer alltid något annat i vägen. Jag vet att alla tycker att jag har tantig godissmak, matsmak och så vidare. Men jag tror själv att jag också har en enormt mesig lite barnslig sida också. Som att pannkakor är det allra godaste jag vet. Godare än alla snofsiga rätter jag och Mathias brukar laga. Och som att de bästa filmerna oftast är mesiga kärlekskomedier med typ Hugh Grant och Julia Roberts.
Jag har ju sätt Notting Hill hur många gånger som helst men blir lika glad varje gång. Den är så fin och underbar.
Som när Julia Roberts kliver in i Hugh Grants bokaffär och säger: I'm just a girl standing infront of a boy asking him to lover her"
Eller när han har blivit lämnad första gången (tror jag) av henne och han går längs gatan och årstiderna växlar och "Ain't no sunshine when she's gone" spelas.
Eller när dom har klättrat in i parken och sätter sig på en bänk och ser texten som lyder typ "Till ... som älskade att sitta i trädgården. Från ... som satt bredvid henne varje dag"
Som ni förstår. En helt underbar film helt enkelt :)
Jag har ju sätt Notting Hill hur många gånger som helst men blir lika glad varje gång. Den är så fin och underbar.
Som när Julia Roberts kliver in i Hugh Grants bokaffär och säger: I'm just a girl standing infront of a boy asking him to lover her"
Eller när han har blivit lämnad första gången (tror jag) av henne och han går längs gatan och årstiderna växlar och "Ain't no sunshine when she's gone" spelas.
Eller när dom har klättrat in i parken och sätter sig på en bänk och ser texten som lyder typ "Till ... som älskade att sitta i trädgården. Från ... som satt bredvid henne varje dag"
Som ni förstår. En helt underbar film helt enkelt :)
Kommentarer
Trackback
