Vi får inte vänja oss för då är allting förstört
Just nu är det alldeles för mycket living on the edge. Huvudvärk konstant sedan i söndags morse och ont i magen av stressen och glömmer bort allting jag ska göra vilket inte gör något bättre. Det är för mycket ju, mitt liv känns som en ballong som är alldeles för uppblåst och påväg att spricka och någonstans där inuti springer jag runt och försöker konstant laga hålen. Men jag tror att det lugnar sig snart, bara kemiprovet och samhällsuppgifterna är över. Och PA...
För att försöka laga mig själv tog jag bilen för att hämta Erik, vred upp musiken på högsta volym och trängde ut alla tankar up huvudet.
Nu ska jag gå och laga min trasiga kropp med lite sömn. Jag har tillochmed ångest över att gå och lägga mig, jag orkar inte vekna med huvudvärk imorgon igen. Sedan så ska jag sova bort besvikelsen över att jag och Mathias inte får gå på "dejt" på alla hjärtans dag, då ska jag ha släktmiddag hos mormor som fyller år...
Sedan när jag vaknar hade jag tänkt vara superoptimistisk och se framåt. Mot hundradagars, baler och studenten.
Sov så gott!
För att försöka laga mig själv tog jag bilen för att hämta Erik, vred upp musiken på högsta volym och trängde ut alla tankar up huvudet.
Nu ska jag gå och laga min trasiga kropp med lite sömn. Jag har tillochmed ångest över att gå och lägga mig, jag orkar inte vekna med huvudvärk imorgon igen. Sedan så ska jag sova bort besvikelsen över att jag och Mathias inte får gå på "dejt" på alla hjärtans dag, då ska jag ha släktmiddag hos mormor som fyller år...
Sedan när jag vaknar hade jag tänkt vara superoptimistisk och se framåt. Mot hundradagars, baler och studenten.
Sov så gott!
Kommentarer
Trackback
