enannanannan.blogg.se

Ifall någon ville veta så är både mina skor och min miniräknare tillbaka och jag börjar friskna till.

Alla har börjat med listor på sina bloggar, jag funderade på att börja jag med men sedan kom jag på att jag aldrig skulle komma ihåg att skriva varje dag. Men jag kan ju berätta om min första kärlekiallafall, såsom alla andra. Iallafall min första stora, riktiga och äkta kärlek (det är det som räknas) är min älskling/hemmafru/knäppis osv. Han har fått mig att tro på kärleken, innan honom trodde jag inte på kärlek. Jag trodde såklart att det fanns, men jag hade någon konstig idé om att man måste varit med om oäkta kärlek och bli sårad ett stort antal gånger tills man hittade den riktiga kärleken som kunde få en att förvandla gråt till leende genom att bara finnas där. Jag trodde inte att jag då skulle träffa någon som får mig att känna allt jag aldrig tidigare känt, någon som förvandlar mitt hårda skal till en "känslosam mes". Jag hade ju inte förtjänat detta redan, så jag hade så svårt att tro på att det inte var något skumt gömt under någon sten i kärlekssnåret.

Men tydligen behövs det inte så mycket "lidande" för att hitta en första äkta kärlek. Det lilla jobbiga jag fick stå ut med tycker jag fortfarande inte är tillräckligt för att jag ska förtjäna någon som du. Tack för att du finns där för mig. Tack för din kärlek. Tack för att jag får chansen att älska dig.



Och förlåt för bilden. Men när det inte går ta kort på dig och de få gånger man lyckas fånga dig på bild ser du lite smått galen ut så får du stå ut med lite galna bilder ;)

Ha det underbart i juletider!
Puss på er