enannanannan.blogg.se

Jag har tvekat så jävla många gånger. Jag önskar jag kunde säga att jag aldrig mer ska tveka. Men jag kan inte rå för det. Det är sån jag är, så jävla rastlös. Och jag önskar jag kunde säga att jag är trygg och älskar situationen, men såsom i resten av mitt lilla liv har jag alltid varit rädd för att komma till slutet och rädd för att bli lämnad kvar helt själv. Jag har alltid haft svårt att lära känna någon riktigt bra, litar du aldrig väldigt mycket på någon kan du aldrig bli sviken väldigt mycket. Jag har alltid varit lat och valt den enklaste vägen. Och så jävla paraniod, så jag oroar och mig mer än är glad för nuet. Varje dag känns som en evighet. Lilla underbara du, två månader är mer än sextio evigheter.

Men såsom alltid när jag känner mig liten och vilsen tror jag på att sömn löser allt och antagligen känns allt underbart igen imorgon. Godnatt.