enannanannan.blogg.se

Så som himlen ser ut en tisdag över skolans kommunala korridorer
Klockan fyra i oktober
Strax innan det mörknar och det luktar från bespisningen av halvhjärtad husmanskost
Och löven ligger klistrade mot marken

Gråvita skyar
Tandläkarväder
Nån grävmaskin som sliter upp en cykelväg vid fotbollsplan
Och nyponbuskar, nyponbuskar
Hela vägen nyponbuskar ser jag när jag blundar
Och nånstans där så blev jag den jag är nu

Drömmen om en högre höjd
Ett sjörövarskepp som blåser rätt in i Los Angeles
Och stjärnorna som glittrar
Och ingen jävel når mig nånsin mera
Bort från regelboken, stöveltrampet, tegelväggen, la isla bonita
Och dom brandgula stolarna man staplar på varandra

Parkeringshus byggdes
Ett litet steg för människan
Ett stort steg för betongen och den rotlösa känslan
Som ännu ett hinder på vägen mot den råa romantiken
Och gitarren i butiken och flykten över taken

Man la klossar över ängen med små fönster och dörrar
Det var slogans överallt från alla medelbeiga firmor
Och en skivaffär i centrum
Som ett hål genom kulissen ut i verkligheten, drömmen
Ut till färgerna man bara ser på bio

Drog med handen genom jorden
Fyllde naglarna med lera av all yta som vi skrapade
För nånstans under lagren av tätortstimotej bredde stora världen ut sig
Utan farthinder och Konsumkort och nypon

Vi satte båtarna i bäcken såg dom flyta in i tunneln
Kanske vidare mot Vättern och kanalen ut till Nordsjön
Över vågorna mot Irland ut på havet och sen blåsa iväg
Och aldrig komma tillbaka mer till bäcken där det började

Jag ser den gräddgula färgen
Den moderna men diskreta
En helhet för det enkla
Bara fälla upp och skruva
Men ändå alltid nåt som ville jaga och förvirra
Nåt som inte var Ikea
Nåt som inte hade lösningen i kanten