Sista dagen

Waplansspelen i helgen.
Första gången det var bra väder på en tävling i Krokom tror jag. Wow!
När jag kommer till tävlingen(har under flera år aldrig hört något namn på arenan) ångrar jag extremt mycket att jag inte låg kvar i min varma säng. Eller åtminstonde tagit på mig vantar och en tjock tröja.
Men när klockan blivit ett och jag suttit och typ kollat på karate(eller något liknande) i två timmar,fråga inte varför, var det mycket varmare och dags för uppvärmning. Men efter en lång uppvärmning och utan någon ork alls i benen så började det närma sig start. Trodde jag ja. Nej, kulan ar försenad en hel åldersklass!!
        Så tillslut så blir det så att 100m, som var 45 minuter senareegentligen, blir före kulan.
-första startförsöket: "På edra platser" sen"Ja, nu tar vi prisutdelning för blablabla..." från speakern.
-andra startförsöket: "På edra plaster, färdiga" "Blablabla" från speakern, så utan att jag hinner reagera har jag sprungit ur blocken för att all koncentration runnit av mig.
-tredje startförsöket: Den jävla gubben börjar prata även då men kan tillslut bli tyst så vi kommer iväg. Men det som innan kändes som att det kunde bli ett bra lopp blev pga av all irritation och noll koncentration ett av mina sämsta 100m-lopp någonsin.
        Kulan då? Jo nu var den mer än en timme försenad och när jag kommer dit så har F15, som skulle stöta samtidigt som oss, redan börjat och vi skulle starta efter dem. Jaha, då var det bara att lägga sig ner, lyssna på musik och försöka bli lugn, för jag var så jävla irriterad just då. Jag hade värmt upp sen ett och då var klockan ungefär tre!! Men när vi tillslut fått börja så går det ändå hyffsat bra. Jag var mycket jämnare än jag varit på en massa veckor och tekniken börjar bli bättre, dock ingen höjd. Jag slutade tvåa på 10.46. Okej reslulat måste jag medge.

Måste berätta om problemet med att en av två bilar går sönder.
Idag(söndag dårå) var jag publik. Åkte dit till vad som kändes som mitt i natten för mig(halv elva) för mamma och lillebror skulle till Ås på fotbollskupp, de skulle vara där kvart i elva. Det sista mamma sa när jag klev ur bilen var "men hur kommer du hem nu då?" Ajdå, en liiiten miss i planeringen kanske. Så när jag agerat hejarklack åt ÖGIF så började funderingen på hur jag skulle komma hem. ajg ville ju inte bli kvar i Krokom.
Som tur var hade Leo plats i bilen, tur för mig, så jag kunde åka med in till stan. Tack, tack!

Ha det bra gott folk!
Puss

Wierd, hehehehe

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0